Cruising BVI

Sikta på något billigt (brukar man säga när saker till sjöss går åt skogen). Som tur är har vi inte behövt tillämpa det hittills, för det finns inget billigt att sikta på här!? Nästan ALLA båtar är 40-50 fot eller ännu större, hälften är katamaraner med minst två våningar och hög komfortfaktor. Fast som jag skriver det ser jag faktiskt en 32fotare bland alla båtar här intill – den ser nästan ut som en jolle. Jenny sa häromdagen “jag vill inte att vi ska ha den här båten (vår Jeanneau som ju ‘bara’ är 41fot) utan en katamaran och den ska heta ‘Höghuset’ och ha minst tre våningar”. Bortskämda brats – nästa segling får bli på en ärtskida till skärgårdskryssare utan ståhöjd och lull-lull så de lär sig veta hut?!

Men båten seglar rätt bra, idag hade vi finfin kryss, med tyvärr magkväljande stamp från Atlantvågor, drabbade mest sia och dagens rorsman Jenny men kan iaf konstatera att man seglar rätt torrt trots de stora vågorna. Med ett rev intaget i storen gick det ännu fortare med bättre höjd, visst är det konstigt att mindre segelyta kan ge mer fart ibland… eller iofs, vi extremar ju oss inte med dökött på relingen utan satsar på bekväm gång som håller alla ombord på bra humör. Ganska kort etapp idag från vår övernattningsankring på Peter Island (såklart vi måste stanna där! Inte alla som har en ö med samma namn!) till Cooper Island där vi nu är bekvämt förtöjda vid boj nära ‘Cooper Island Beach Club’. Har just käkat lunch där och njuter nu deras wifi medans – Sörgårdsidyll – Henrik&barnen leker och plaskar på sandstranden här nedanför, kastar frisbee och häller vatten på varandra – på ett fridfullt sätt… hittills…

Båtlivet funkar förvånansvärt bra, vi hade massa farhågor innan men allt har löst sig. Tex har vi lyckats hitta flytvästar som passar alla – kunde ju inte direkt ta med det hemifrån och släpa runt jorden – Peter fick vi testa 3 modeller på innan vi hittade en som funkade. Vi fick låna en bekväm vuxenväst – räddningsvästarna som följer med båten är totalt otympliga – och igår hittade sjörövarsia en vrakgods-vuxenväst till, ilandfluten på en strand. Däremot saknar vi en svensk flagga till båten! Piratflagg får duga… annat praktiskt? Peter och ofta Emma har den goda smaken att somna så fort vi seglar iväg! Det underlättar onekligen tillvaron något, vi lägger ner dem under däck (Peter i surrad barnvagn) och man slipper ha örnkoll på ett/två barn färre. Sedan är barnen duktigare än vi anat på att hjälpa till ombord. Samtidigt får man ju aldrig förvänta sig överprestationer, det mesta vi gör är på deras villkor – fast gör man bara saker lugnt och genomtänkt (haha det låter bra i teorin iaf) och pratar igenom med dem vad vi ska göra innan blir det inga panikmoment. Men det gäller ju det mesta med barn (och en del vuxna :) Visstja, det viktigaste när vi förbereder avfärd är att välja ut seglings-snacks: vad vi ska ha att tugga på i sittbrunnen när vi satt segel!

Annars får man ju inte klaga när det är soligt och karibiskt och segligt… men… fatta min frustration att i början av seglingen få ett jämrans sår på lilltån (hur fånigt kan det bli) som måste få läka ut liiite till innan det kan utsättas för massa saltvatten. För nu är jag överförsiktig med tropiskt klimat och småsår, har åkt på två seriösa infektioner med kombinationen hav och sår, så snorkling och surfbräda får vänta tills… imorgon iaf? Funderar ut varianter med plastpåse-i-simfenan-som-vattentätt skydd och dito med Tevas på surfbrädan (aningen otympligt) men har iaf vanliga trösten i bakhuvudet: hellre mig än barnen (int för att låt nå som martyr men barnen badar massor och tanken att försöka hålla rent sår och ha gnälliga barn med badförbud… huga… )

Nu hällde just gullePeter vatten över hela bordet (tur datorn var i knät) förmodligen för att imponera på ett par från Portsmouth som just slog sig ner – dags att avrunda! /sia